Alltså God jul igen.

Idag har vi haft julafton igen. Grannarna hos mamma undrar nog vilken religion vi tillhör när de såg oss genom fönstret dela ut julklappar idag.

Antingen gillar vi julklappar bara jättemycket eller så har vissa familjemedlemmar ej kunnat närvara vid ordinarie juldatum mellan 24-26 december.

Bl.a denna person: Vi kan kalla han för....eh...Berthil. Här hängde han och plockade emot paket så hela fåtöljen dignade bakåt snett nedåt. Eh aaaa...nåt ungefär så..

Moster öppnade på bra för att ha varit sjuk i 3 veckor med en konvalesenstid på ett stycke vecka till.
Kraften var helt klart tillbaka, ritsch ratsch fillibombomkras i julpappret.

Stora (min äldsta son) fick alla julklappar denna dag. Jag vet inte hur han tolkar det men han fick bl.a presentkort hos favvofrissan och en rakapparat.....*jodå du duger visst som du är, lovar*

Lillen fick ju sina på riktiga svenska julafton så han var med för syns skull och för att vänja sig vid att livet är orättvist. Åh vad vi liksom överdrev för varje paket andra fick. Det blir bra ungar det.

Rövarn gled in på ett bananskal av något slag eller räkmacka eller ja något med mat iallafall och fick en väggklocka i format av en större vinyl-lp.
Han ska alltid sticka fram näsan.

Själv behöver jag tydligen tvätta mig med tanke på handduken och parfymen som låg i mitt paket.

Vi var alltså hemma hos mamma som bjöd på 3 olika pajer med diverse dryck och efterätter. Tackar och god jul!

Bästa sidan?

Nyss valde vi att hänga i hundgården en stund och softa på morgonpromenaden. Hunden och jag alltså. Så det inte blir några missförstånd asså. Man ska klargöra saker. Direkt.
Där under träden och in genom grinden i mörkret finns den, hundgården.
Jag droppade mig och min huvudlösa hund där som älskar att bara visa sig från sin "bästa" sida när bilder ska tas.
Är ju såklart i hundvärlden den vackraste sida man kan visa så vem är jag att döma.
Och även ibland i människovärlden verkar den sidan vara den allra intressantaste att svassa med så.....aja!

Så vicka iväg med er mina smultron så hörs vi!

Sova sig kort.

Men asså hörrni.
Att vakna till ,med täcket på halva kroppen på väg nedåt mot fötterna och bara tro att man kan dra tillbaka det över huvudet ....det kan man glömma i denna familjen.
Jag vet. Hände senast vid 04.00 inatt.

Vaknar till med iskalla axlar...drar (försöker) i täcket uppåt. STOPP. Hund på 52kg ligger vid fötterna PÅ mitt täcke.
Drar från sidan. STOPP. Rövare på *pip*kilo ligger bredvid PÅ täcket. Vi har ett gemensamt täcke, sånt där lite större ni vet (ett tag till iallafall hrmpf).

Inte vaknar någon och flyttar sig heller och själv är man lite för trött för att tända lampan och börja beordra bort folk o fä från sängen. Det är då man drar ihop kroppen till ett dragspel på mitten och flödar ut lite mer åt höger där ingen ligger och sedan liksom lägger axeln in under täcket. Man drar ihop sig och ligger jättestill .....somnar om. Somnar om skönt? Nej.

Godmorgon!

Kalaaaas.

Vi var på kalas igår o mufflade i oss allt vi kunde hitta.
Skulle bara vara tårta och kaffe men så frågade värdinnan om vi var hungriga?
Rövarn sa nej och jag sa ja, definitivt ja.

JA.        -"Du hörde va? -"Hallå hörde du"? frågade jag värdinnan.

Så då blev det kyckling och mackor med finsk korv innan fikat,halleluja.

Livet är gott.

Här sitter jag iallafall med strumpan på sne och ett inbyggt vitt halsband av mitt eget skinn runt halsen.
Men vad gör det, det var bara minuter kvar till tårtan där.

Soliga bilder.

Jag har läst på nätet hos alla som har sol idag att de ska ut o fotografera....*nickar leende*, det ska jag med då såklart.
Ut o trycka av.

Här är första bilden:

Grannens sopberg, alltid, sopgubbarna åker förbi eftersom det inte ingår i deras jobb att hoppa ur bilen o plocka upp andras skit från marken. Och grannarna bara fyller på.

Nästa bild blev en bild så ni ser hur mycket det blåste: Svängde bra i plåten.

Ja de bilderna tog jag. Eller menade folk att de ska ut o fota just solen o snön i solen???. Aha. 

Jag antar att ni kommer få se snö o solbilder iallafall idag. *nickar igen*

Jo sen i skogen så trampade jag i en sån där hemlig "undersnöngrop", glömde böja knät (hann inte) så lårbenet blev en hävstång för höftkulan att placera sig strax under revbenet......men det är en annan historia.

HEPP!